Mitt liv i ord

Vart ska man dra gränsen?

(Den där omtalade gränsen)

Jag brukar säga/tänka att när saker och ting inte längre känns bra eller roligt så ska man backa.

Men om saker känns roligt fast det är "fel" ska man fortsätta?

Får man fortsätta?

Dagens frågeställningar:

Hur självisk ska man vara i dagens samhälle?

Ska man leva sitt egna liv och strunta i hur andra påvekas?

Eller ska man behandla andra så som man själv vill bli behandlad?

Hur mycket ansvar har man för andras handlingar som inblandar en själv?

Det är svårt.

Jag försöker vara snäll men ärlig och rak. Det funkar inte alltid, och ibland känner jag mig utnyttjad.

Kan jag då utnyttja andra för att få lite jämnvikt här i livet eller ska jag "bara" ta det?

(Jag vet att jag imorgon kommer ha släppt dessa känslorna och tankarna men just nu finns dom)

..Till något helt annat..

Jag är trött på att vara förkyld och bara ligga däckad hemma så igår bestämde jag mig för att jag idag skulle duscha, städa lägenheten, diska och sen handla.

Nu har jag gjort allt och jag är helt helt helt slut i kroppen.

Det var en dum kassörska som jobbade på Ica idag.

Jag handlade ganska mycket och när jag höll på att packa ner mina varor börjar kassörskan skicka personen bakom mig varor ner på samma fålla som min även fast den bredvid var tom. Både hon och jag sa till, men kassörkan fortsatte ändå så vi fick tillslut dela upp sakerna.

Då börjar hon skicka personen bakoms varor i samma fålla där vi hade vårat kaos.

Vi sa återigen till men hon sa bara: ojdå så det kan gå.

SUCK!

Men jag fick med mig allt hem iaf.

Vad är det för speciellt med den 11/9?

Jag kan inte komma på det.

Nu ska jag måla naglarna.

Louise

Nu:

Tittar på nyheterna.

Hostar.

Är upprörd.

Hostar.

Då:

Fått nagellack i ansiktet idag.

Skulle hosta i armvecket.

Svor.

Hostade.

Ska:

Ta hostmedicin.

Hoppas på att hosta mindre.

Sova.

Godnatt

Louise

Jag har myskväll!

Tittar på American History X, men den är så jävla obehgalig så jag måste göra något samtidigt.

När jag ska sova sen får göra som jag gjorde när jag var mindre och sov ensam på Öland dvs somna fort. 

"Lika bra att somna fort för om man blir dödad så blir man det i sömnen och då gör det inte lika ont."

Obehagligt att han som spelar storebror i filmen är så lik en fd vän till mig (fd sambos vän egentligen) Inte lika med åsikterna.. Nejnejnej, men utseendet och visa gester är likt.

Aja, onödig fakta.

Skulle ha festat ikväll men kom inte iväg.

Denna dag har bara försvunnit!

Skulle fått besök idag men så blev det inte, och det är kanske lika bra egentligen.

Men när det inte blev av så startade jag aldrig dagen på något sätt, jag fixade i köket och bakade och sådär men jag har gått i pyjamas hela dagen, var till och med ute i dom för att jag inte orkade klä på mig!

(nu är det en av de hemskaste scenerna i hela filmen, lalalalalalla. Ni som har sett den; fängelseduschen)

Festade igår, mycket mycket trevligt.

Härlig förfest hemma hos Karin och sen trevligt folk ute på krogen, alla de små nollorna. (Man är liten även fast man rent åldersmässigt är äldre, iaf i början.)

Smart som man är så cyklade jag hem i regnet med regnjackan i väskan istället för att ha den på mig, det var dumt för jag vaknade med ont i halsen.

Jag tänker just nu på två saker.

1.) Kristoffer säger till mig att det var bra att jag går min egna väg, jag visar de andra i gänget att man kan göra det.

Jag fattar inte detta riktigt, han har sagt det flera gånger och jag har försökt förstå.

Men man kan ju inte gå någon annans väg än sin egna, man gör det man känner för.

Jag frågar alla om råd! Det enda jag egentligen har fattat helt avgörande beslut är om saker som har med med utbildning och jobb att göra.

Även fast jag skulle härma någon, så skulle det ju ändå vara mitt liv. Mitt liv, min väg.

Jag förstår inte hur det sättet jag lever skulle kunna påverka någon annan förutom mig själv.

2.) Folk säger till mig att jag lever/dejtar som en kille, jag förstår det inte.

Överhuvudtaget så förstår jag inte varför varje gång någon frågar mig om jag är singel eller inte och jag förklarar hur det är så reagerar dom.

Jag vill inte vara tillsammans med någon, samtidigt vill jag inte vara singel. Nu jag har hittat den balansen. Insåg inte att det är något ovanligt eller något som folk kan tänkas ha åsikter om.

Och varför är det, enligt folk, killar som lever som jag, tydligen gör, men inte några tjejer?

Förresten ta det där med att jag inte vill vara tillsammans med någon med en nypa salt; Han jag gillar och som jag vill ha ett förhållande med skulle jag inte vilja vara tillsammans med om det blev aktuellt. Han är ingen förhållande-kille och det är nog det som gör att jag vill ha det med honom. Jag avskyr att jag gillar hans typ, och jag avskyr att jag gillar hur han påverkar mig.

(nu gråter jag, för jag vet vad som kommer hända i filmen. har ju sett den några gånger innan)

Yoga i förrgår, igår och imorgon.
Jag har ont. Jag kämpar. Jag står i solhälsning, stående hund och allt vad de heter, fiskens ställning och dödmans vila.

Louise

Vaknade idag jättetidigt och kunde, hur jag än kämpade, inte somna om.

Så jag tränade och städade lite i mitt kryp in, sen möte jag upp Emelie och Linda. 

Idag på bussen in till stan så såg jag en kille som jag blev äcklad av.

Idag på bussen hem från stan såg jag en kille med riktigt snygg näsa, han var inte så wow annars men hans näsa var perfekt.

Nu blir det fest!

Otippat?

Nej.

Trevligt?

Ja.

Vaknade idag jättetidigt och kunde, hur jag än kämpade, inte somna om.

Så jag tränade och städade lite i mitt kryp in, sen möte jag upp Emelie och Linda. 

Idag på bussen in till stan så såg jag en kille som jag blev äcklad av.

Idag på bussen hem från stan såg jag en kille med riktigt snygg näsa, han var inte så wow annars men hans näsa var perfekt.

Nu blir det fest!

Otippat?

Nej.

Trevligt?

Ja.